Några reflektioner från Kulturarvsdagarna 2017

Kulturarvsdagarna 2017

23-24 oktober

Arrangör: Svenskt kulturarv i samarbete med FUISM och Riksantikvarieämbetet

Tema: Museet som scen

 

Dag 1. Nordiska  museet

Inledning

Vi hälsas välkomna till konferensen av Lena Sjölin från Svenskt kulturarv som presenterar dagens moderator, Anja Praesto. Sanne Nielsen-Hoby från Nordiska museet hälsar oss välkomna till museet. Sara Källström, avdelningschef för avdelningen ”Barn, familj och lärande” på Nordiska museet berättar om sin nyinrättade avdelning och om de verksamheter som museet erbjuder som innehåller drama och rollspel i någon form: Lekstugan, Tidsresor, olika skolprogram, ”Natt på Nordiska” och på planeringsstadiet – en ny upplevelse för åldrarna 6-12 år om vardagsliv de senaste 150 åren som ska öppnas våren 2019.

 

Past Pleasures Ltd

Marc Wallis, grundare av Past Pleasure Ltd som arbetar med historisk gestaltning på många välkända besöksmål i bl.a London, berättar om hur man skapar en historisk karaktär. Marc resonerar kring olika förhållningssätt till den historiska karaktären och menar att ”first person”, dvs att du kliver in i rollen och agerar som om du vore denne, är svårast men också mest effektiv. En karaktär skapas genom att du har kunskaper om personen/tiden osv och att du ställer dig och besvarar en mängd frågor om personen kring bl.a. världsåskådning och levnadsvillkor. Marc lyfter också kostymens betydelse för historisk gestaltning.

 

Hallwylska museet

Emelie Höglund, intendent för program och pedagogik, berättar övergripande om museets dramametodik som har utvecklats under femton år. Därefter beskriver hon ett specifikt skolprogram mer ingående. ”Kroppens allra hemligaste” är ett program för f.a. gymnasiet som tar upp sedlighetsdebatten och kvinnans roll utifrån tre böcker av två författare: Pengar och Fru Marianne av Ernst Ahlgren (Victoria Benedictsson) och Constance Ring av Amalie Skram. Skolprogrammet varvar visning och berättande med dramainslag. Emelie påpekar att dramainslagen ger möjlighet att beskriva konflikter i dialogform – och då programmet utgår ifrån böcker så finns scenerna redan färdiga.  

 

Kulturarvspriset 2017

Kulturarvspriset har delats ut sedan 2011 till en organisation eller person som utmärkt sig inom kulturarvsområdet. Årets pris tilldelas Hallwylska museet. Såhär lyder juryns motivation: ”Förvandlingen från ett anonymt kuriosakabinett till ett av Stockholms

häftigaste museer har krävt mod och målmedvetenhet. En mängd nya

upplevelser erbjuds nu besökarna, som ökat kraftigt i antal och ger

toppbetyg i besöksundersökningar. Med kulturhistoria som bas har

museet blivit en självklar plats för konst, konsthantverk, mat och

kulturupplevelser – Hallwylska museet!”

 

Kalmar länsmuseum

Tina Lindström, enhetschef för pedagogik och utställningar på Kalmar länsmuseum, och Ebbe Westergren berättade om olika delar av museets verksamhet som bl.a innehåller drama. Tina inleder med att summera de utmaningar som Kalmar län står inför, bl.a. gällande social sammanhållning. De berättar generellt om den tidsresemetodik de arbetat med i många år och specifikt om Bridging Ages. Bridging Ages är en internationell organisation som arbetar med tidsresor och använder den lokala historien för att undersöka samtida sociala frågor. Tina och Ebbe poängterar att i dessa projekt lär deltagarna genom historien snarare än om historien.

Jamtli

Henrik Zipsane, vd, berättar om olika perspektiv på mångfaldhetsarbete på Jamtli. Utgångspunkter är att museet ska vara i samhällets tjänst, vara till för alla idag och i framtiden och behöver ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Henrik berättar om Jamtlis strategi och om de olika projekt som bedrivs för mångfald, tex. SFI-projekt, ”Brev till mitt barnbarn”, Jamtlikompis, öppen förskola. Programmet På flykt har bedrivits under flera år och bokas av ca. 96% av länets alla 9:or varje år. Framgångsfaktorer för mångfaldhetsarbetet menar Henrik är att göra interkulturell bakgrund prioriterad i personalpolitiken, att samverka med företag med samma affärsinställning och att underhålla varumärkena och värdegrunden.

 

LG Nilsson

LG Nilsson , storyteller och kulturentreprenör, berättar om sitt yrkesliv och sin verksamhet. LG ligger bakom en mängd olika upplevelsekoncept, bl.a.  Siggesta gård, Malmö folkets park, interaktiva delar på Junibacken och museet HAMN i Fisksätra, Nacka. I Fisksätra öppnar också det nya Leksaks och samlarmuseet under 2018.  I våras invigdes Vikingaliv i gamla Båthall 1 på Djurgården. Vikingaliv har som ambition att förmedla fakta på ett lekfullt och interaktivt sätt. Förutom utställningen kan besökaren göra en 11 min lång åktur, ”Ragnfrids saga”.

Dag 2. Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetets vidgade uppdrag

Eric Fugeläng, nytillträdd museisamordnare, berättar om RAÄ:s vidgade uppdrag. Enligt Eric är det viktigt för Raä att myndigheten ser och förstår museer, att det är tydligt för museerna vad Raä ska göra och att det är enkelt för museerna att få kontakt med myndigheten.

Några av de ämnen som lyfts av museerna vid Museidialogen är digitalisering, trendanalys och omvärldsbevakning, samlingsförvaltning, utställningsteknik, forskning och kunskapsuppbyggnad och samverkan mellan museer och prioriterade målgrupper. Dessa ämnen kommer att vara i fokus för den fortsatta museidialogen i november. Dialogmöten kommer att ske 9/11 i Härnösand, 14/11 i Jönköping och 28/11 i Karlstad.

Om Europaåret för kulturarv

Ann-Louice Dahlgren berättar om Europaåret för kulturarv 2018 som Raä är samordnare för. Målet för denna satsning är bl.a. att främja kulturell mångfald, interkulturell dialog och social sammanhållning. Projekt som engagerar unga människor prioriteras. Tio olika områden har lyfts fram som särskilt angelägna, läs mer om detta och om satsningen på  https://www.raa.se/aktuellt/om-aktuella-fragor/europaaret-for-kulturarv-2018/. Fram till den 22 november kan samarbetsprojekt söka bidrag från Kreativa Europa, EU:s ramprogram för de kulturella och kreativa sektorerna, för projekt som kopplar till någon av de tio temana.

Omvärldsanalys

Lotta Boss från Raä, samordnare för länsstyrelserna, presenterar en omvärldsanalys och tar upp frågan om hur utvecklingen påverkar kulturarvsarbetet. Trenderna i samhället handlar om förändrad resursfördelning och påfrestning för miljön, förändrade politiska budskap, förändrad upplevelse av tillhörighet och förändrade relationer och nätverk. Gruppdiskussioner förs kring frågan Vilka samhällsförändringar påverkar er i ert dagliga arbete? Deltagarna lyfte bl.a. frågor kring digitalisering, det förhöjda tempot, den polariserade debatten och SFI-frågor/frågor om nyanlända.

Museets digitala förmedling och transformation

Lars Lundqvist från Raä:s stab och Digisam berättar om omvärldsanalys och undersökningar när det gäller svenskar och internet, om digitala vanor och frågor kring kompetens i källkritik, m.m,  och tar upp frågan om vad Digisams roll är i detta sammanhang. Digisam arbetar med samverkan mellan myndigheter och institutioner kring digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarv. Läs om de fjorton vägledande principerna för arbetet med digitalt kulturarv här http://www.digisam.se/images/docs/rapporter/Vagledande_principer_for_arbetet_med_digitalt_kulturarv.pdf  Lars menar att Digisam fortsatt bl.a. kan vara vägledande i digital transformation, vidareutveckla nationell infrastruktur och bistå inom juridik, upphandling och avtal.

Dag 2. Tobaksmuseet

Att finansiera kulturprojekt

Aktörer från olika organisationer berättar om vilka möjligheter som finns att söka medel. 
Allmänna Arvsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Svenska Institutet, Postkodlotteriets kulturstiftelse, Nordisk kulturfond, EU-kontoret och Kulturbryggan är representerade. Ingen från FUISM:s styrelse deltog.

Några reflektioner från dagarna

Det var första gången FUISM samarbetar med Svenskt kulturarv och deltar som medarrangör på Kulturarvsdagarna. Vi ser mycket positivt på att kunna samverka med olika aktörer och kunna föra ut och diskutera våra frågor i nya sammanhang. Konferensen hade 103 anmälda deltagare varav 26 var FUISM-medlemmar.

 

Dag ett väckte intressanta tankar om temat ”museet som scen”.  Dramagestaltning är mycket effektfullt och har stora pedagogiska poänger och just pga detta finns det anledning att diskutera utmaningarna med metoderna.  Finns det risk att befästa stereotyper i och med dramatisering eller tidsresor? Kan det uppstå konflikter mellan fakta och dramatiseringen? Vilken plats har dramainslagen i en visning? Vad är framgångsfaktorerna?

 

Under dag två vid Riksantikvarieämbetets presentationer lyftes frågan om pedagogikens status och roll i och med myndighetens vidgade uppdrag. De pedagogiska frågorna var inte synliga i det som presenterades som prioriterade ämnen utifrån analysen av museernas behov. Eric Fugeläng från Raä menade att det beror på att behovet inte lyfts så tydligt i museidialogen och att denna kompetens inte finns på myndigheten. Det är mycket viktigt att FUISM fortsätter att föra fram de pedagogiska frågorna och perspektiven när Riksantikvarieämbetet nu formar sin nya verksamhet så de inte tappas bort.

 

Åsa Thunström

Oktober 2017

 

Detta inlägg är publicerat i Aktuellt, Konferenser & seminarier, Övrigt. Bokmärk permalänken. Både kommentarer och trackbackar är avstängda.